Översikt

OneRoster är en standard som tagits fram och underhålls av IMS Global. OneRoster är, enligt IMS Global, en omarbetning av LIS - Learning Information Services för att även inkludera  behov inom grund- och gymnasieutbildning. Jämfört med LIS så har datamodellen förenklats, vilket kan vara både en fördel och en nackdel.  Teknologimässigt så innebär OneRoster en övergång till REST-tjänster isället för LIS SOAP-tjänster.

Informationsmodell

OneRoster attributlistor

Interaktionsmodell och transport

OneRoster har specifierat två olika typer av interaktioner. Dels en asynkron batchorienterad överföring av CSV-filer och dels ett REST-API.

REST-API

APIet är specificerat som ett traditionellt REST-API och bygger på HTTP som protokoll och JSON som format.

De definierad REST-resurserna inom OneRoster är grupperade i tre grupper; Rosterning, Resources och Gradebook. Inom respektive grupp är det specificerat vilka REST-resurser som ingår i respektive grupp samt vilka HTTP-metoder som ska stödjas för respektive resurs. Noterbart är att man enbart specificerat implementation av GET-metoden för samtliga resurse inom gruppen Rostering. OneRoaster-specifikation inkluderar vilka säkerhetsmekanisker som ska implementeras som del av APIet. Av integritet skäl ska Transaction Layer Security (TLS) användas samt OAUTH för autentisering och signering.

CSV

Specifikationen av CSV-interaktionen beskriver formatet för de olika filtyperna samt att dessa ska levereras i form av ZIP-filer. CSV-specifikationer inkluderar inga specifika krav på hur själva filöverföringen ska gå till. Det är det upp till de integrerande system att komma överens om.

Interoperabilitet

Målgrupp

Standarden har som målgrupp alla som behöver utbyta information eller stödja interoperabilitet med system i utbildningssyfte. Den är ämnad att synkronisera klasslistor och liknande mellan SIS system och LMS system.

Inriktning

Standarden är framtagen att stödja interoperabilitet i alla lärningssyften. Främst säljs den som en synkroniseringstjänst av studenter och klass-listor.  Bakom standarden står IMS Global, en icke vinstdrivande organisation ämnad att förbättra teknik som används i utbildningssyfte. Den består av en mängd internationella aktörer inom utbildningssektorn. IMS Global rapporterade 2017 att de bestod av över 400 medlemsorganisationer. 

Utbredning

Standarden implementeras av vissa större LMS platformar och standard SIS system, men det saknas information om specifika lärosäten eller institutioner som använder OneRoster. IMS Global har certifierat ett stort antal system inom standarden OneRoster. Dessa går enkelt att se på https://www.imsglobal.org/cc/statuschart/oneroster länken. Exempel på certifierat system är Canvas. Standarden måste implementeras manuellt, inga standardbibliotek som enkelt går att importera finns.

Livscykel

Teknisk kvalitet

OneRoster tillhandahåller inga tekniska artefakter i form av scheman, swagger-definitioner eller liknande. Specifikationerna består endast av textuell dokumentation. Dokumentationen är, i likhet med LIS, inte helt lättläst och det kan vara svårt att ta till sig innehållet. Frånvaron av tekniska artefacter som definerar de ingående interfacen kan försvåra en implementation som följer standarden fullt ur.

Utökningsbarhet

OneRoster-specifikationen beskriver hur utökningar ska hanteras. Dessa utökningar placeras i attributet "metadata", vilket ingår i basklassen som samtliga klasser ärver. I "metadata" representeras utökningarna, i likhet med LIS, som en lista av nyckel-värde par med de begränsningar som detta innebär med avseende på repeterande element etc. Denna utökningsbarhet är dock endast applicerbar på REST-implementationen. För CSV-implementationen finns ingen utökningsbarhet definierad. För vissa entiteter så är det uppenbart att standarden i stor utsträckning riktar sig till USA-marknaden.

Täckningsgrad i jämförelse med Ladok 3:s informationsmodell

OneRoster har på entitetsnivå en relativt god täckningsgrad, med ett viktigt undantag, jämfört med behovet ur ett Ladok-perspektiv. Det viktiga undantaget är att det inte finns någon godtagbar representation av nivån studieperiod inom ett utbildningstillfälle. På attribut nivå är det relativt tydligt att målgruppen för standarden inte i huvudsak är högre utbildning utan utbildning på grund- och gymansienivå. 

Sammanfattning

Fördelar

• Definierar både ett synkront REST-API och en asynkront interface. Den asynkrona implementaionen i form av CSV-filer kan doc i viss mån ses som föråldrad.

Nackdelar

• Riktat huvudsakligen till utbildningar på grund- och gymnasienivå
• Standarden endast definierad i form av textuell dokumentation. Inga tekniska artefakter för att underlätta en standardiserad teknisk implementation

Documents and references